Tusen år med Maria Magle

Vad är det egentligen som pågår bakom fasaderna på den gamla universitetsbyggnaden i Lund? Och hur kan ett hus som stått tomt så länge väcka känslor? Stefan Andersson på Midroc berättar om en unik ombyggnation av en fastighet med anor från 1100-talet.

I det gamla Kulturkvarteret i centrala Lund pågår ett fastighetprojekt som väckt många frågor och ett stort intresse, både från lundabor och från människor i regionen. Många har bara varit nyfikna medan andra visat oro: Vad kommer att hända med Maria Magle? Kommer värdefull kulturhistoria bevaras?

Mitt i mötet mellan gammalt och nytt

Projektet är speciellt på grund av platsens historiska och kulturella karaktär, som kräver en extra noggrannhet och omsorg för detaljerna. Midroc samarbetar därför med sakkunniga från Tyréns och Fojab, som har stor vana av att arbeta med ombyggnation av gamla byggnader.

Grundtanken är att bevara så mycket som möjligt av det genuina i ursprungsbyggnaden och samtidigt tillföra nya kvaliteter. Det menar Midroc Properties projektchef för Maria Magle, Stefan Andersson.

– Det mest fantastiska med den här fastigheten är möjligheten att få till mötet mellan det gamla och det nya. Nu ska vi hitta det autentiska, ta den här kulturhistorien och utveckla nya moderna lägenheter där folk vill bo i dag – med den standarden de förväntar sig. Det kommer vara i det mötet som framgången ligger.

Vad har ni fått för reaktioner från allmänheten och lundaborna?

– Det finns såklart ett jätteintresse. Från början när vi hade köpt fastigheten blandade folk ihop den med en annan fastighet som skulle rivas, men det hade ingenting med oss eller denna fastighet att göra. Om man bortser från det missförståndet har det varit ett väldigt positivt gensvar och vi är uppe i mer än tusen intresseanmälningar. Men det är klart, vi har också märkt av en viss oro och frågetecken från grannar och närboende: "Vad ska hända, hur kommer det att se ut?" Och där försöker vi vara transparenta och tydliga med vad vi tänker göra.

Stefan beskriver Maria Magle som en viktig byggnad och en viktig plats för Lund, med ett enormt värde ur ett samhällsperspektiv. Eftersom marken tillhör de äldsta delarna av Lund har olika arkeologiska undersökningar gjorts under årens lopp.

– Gravarna från den gamla kyrkogården ligger bara 30–40 centimeter ner från marknivå vilket gör att det finns ett väldigt stort arkeologiskt intresse.

Från 1100-tal till industrialism

Maria Magle har anor sedan medeltiden och uppfördes inte långt efter Domkyrkan i Lund. Mellan 1100- och 1550-talet stod här en kyrka vars kyrkogård fortfarande var i bruk 700 år senare, tills i början av 1800-talet. Området ingick i den del av Lund som tillhör det äldsta gatunätet.

På 1860-talet bestämde Lunds universitet att man skulle bygga en del av kemiska institutionen här, och sedan dess har den varit i universitetets regi, ägt av statliga Akademiska hus. Inte förrän 1998, i samband med att avlopp skulle dras, lokaliserade man vad man tror är delar av grunden till den ursprungliga kyrkan.

Lokalen har stått tom sedan 2014 och två år senare köpte Midroc fastigheten med ambitionen att bygga bostäder.

Finns det inte risker med att bygga om en sådan här gammal kulturbyggnad?

– Visst finns det risker, absolut. Det är därför det är så viktigt att ha med alla intressenter i den här resan, eftersom vi ser allt ur olika perspektiv och kan hjälpas åt att hitta en gemensam nämnare. Länsstyrelsen, arkeologer och kommunen hjälper till att ta fram projektet på bästa sätt. Det här är ju en angelägenhet inte bara för oss som projektutvecklare och för de som kommer bo här utan för staden och för samhället i stort.

Ska man verkligen bygga om en så pass viktig kulturhistorisk fastighet?

– Personligen tycker jag att det är bättre att denna typ av fastigheter tas om hand och bibehålls, om än i ny tappning, än att de står tomma och förfaller, vilket förekommer. Maria Magle renoverades invändigt på 90-talet, och det är ändå trettio år sedan så jag tror att de flesta är glada att det händer något nu.

Varför vill ni ge er in i den här typen av projekt?

– Det är en fantastisk affärsmöjlighet, att skapa något av en sådan här byggnad i Lund på ett av de absoluta topplägena där folk vill bo, med det arvet och den historiken. Här finns en jättepotential.

Stefan Andersson, projektchef för Maria Magle på Midroc Properties.

Hållbar stadsutveckling – det gamla möter det nya

Stefan menar också att ombyggnationen är värdefull ur ett hållbarhetsperspektiv, att bevara det historiska och lägga till nya kvaliteteter som moderna kök och moderna badrum.

– Att ta hand om, och varsamt bygga om och förädla, jämfört med att riva ett ställe med marken och bygga nytt, det är ett sätt för oss att bidra till en hållbar stadsdelsutveckling.

Rent ekonomiskt hade det dock varit billigare att riva, enligt Stefan Andersson. Det eftersom ombyggnationen innebär många risker och hinder som kan orsaka merkostnader och påverka tidsaspekten. Här vet de aldrig säkert vad de stöter på förrän de öppnat upp golvet eller rivit en vägg.

– Vill man minimera risker så ska man hellre riva och bygga nytt. Men då faller ju själva idén med projektet. Läget finns kvar men hållbarhetsaspekten, arvet och hela historiken försvinner, och då är det bara nyproduktion på bra läge.

"En chans att visa att vi bryr oss"

Just nyproduktion på bra läge är annars just vad Midroc Properties brukar syssla med. Med bostäder som de i Västra hamnen i Malmö och i Sea U i Helsingborg, och med lokaler som the Edge i Hyllie känns steget långt till att stå ovanpå gamla gravar och fundera över sekler som kommit och gått.

– Det är inte vår vanliga core business, det stämmer. Men det här ger oss en möjlighet att sticka ut på marknaden, både som möjliggörare och ur ett hållbarhetsperspektiv. Vi ser riskerna men vi ser också affärsmöjligheten. Vi vågar ta steget och ta oss an utmaningen.

Sanering som krockar med arkeologiskt intresse

När detaljplanen togs fram gjorde man också provtagningar av marken och fann att den var kontaminerad med bland annat kvicksilver. Midroc tvingas därför sanera vilket krockar med det arkeologiska intresset, och i enlighet med Länsstyrelsens krav på arkeologisk schaktövervakning var arkeologer därför på plats under processen.

– Det var en balansakt, säger Stefan, där vi gjorde så liten åverkan som möjligt på kulturlagren. Vi grävde bort 30 centimeter av den översta marken och kommer längre fram i processen att fylla på med ny jord.

Ny historia skrivs

Den äldsta delen av kyrkogrunden är synlig från den gamla delen av källaren. När det gäller själva byggnaden ingår en hel del i projektets bevarandekrav och varsamhetsbestämmelser. Bland annat ska fönsterbänkarna bevaras, tillsammans med bjälklag och övrig stomme. På vinden finns originalplank bevarade med smidda spikar, och även fasaden med skorstenar ska bevaras.

Stefan har en viss förståelse för att det kan väcka en del känslor att man bygger ovanpå en gammal gravplats.

– Det gör det alldeles säkert. Själv kan jag känna någon form av andäktighet. Det är trots allt en helig plats och vi pratar ändå 1100-tal – medeltiden. Det är ju sådant som gör att tanken svindlar, att vara en del av det så här långt efteråt.

Nästan tusen år efter att hon uppfördes väcker Maria Magle fortfarande känslor. Men även om det är skräckblandad förtjusning för vissa tror han inte att det avskräcker.

– De som flyttar hit gör det för att det är helt unikt. Det är Maria Magle, säger Stefan Andersson. Nu skrivs ny historia.


Vackra hem på anrik adress

Härlig puls, massor av kulturhistoria och ett enastående vackert hem.

Läs mer om Brf Maria Magle

Läs mer inom Inspirerande hemma:

Svanenmärkt - därför ska du välja Svanen

Allt fler bostadskunder bryr sig om energisnåla hus med en giftfri inomhusmiljö, och allt fler fastighetsutvecklare satsar på att få sina nyproduktioner miljömärkta. Men vad innebär en Svanenmärkning för den som bor i huset? Vad innebär den för miljön? Och vad är The Green gap?

Läs artikeln nu