En fastighetsbransch i förändring

Delningsekonomin är inte bara här för att stanna – den är framtiden. För att möta kommande generationers efterfrågan behövs fler flexibla lösningar med caféliknande kontor – där varumärket signalerar hållbarhet och där arbetsgivaren står för kostnaden. Det är dags för fastighetsbranschen att se över erbjudandet.

(Ladda ned större version av infografiken längre ner)

Delningsekonomi syftar på delad användning av service och tjänster, produkter och material, fastigheter, utrymme eller monetärt kapital. De senaste fem åren har den utkristalliserat sig som komplement till andra trender, som att verka och leva mer hållbart.

I takt med globaliseringen har det här satt stor press på fastighetsbranschen att både tänka nytt och att utveckla ny teknik för att tillgodose den ökande efterfrågan, så att påstå att delningsekonomi är en stark trend är inte direkt en spaning – den globala marknaden har exploderat de senaste fem åren, med Airbnb, Über, Ebay, Facebook och Amazon som de stora aktievinnarena.

12 procent prisökning på europeiska kontorshotell

För aktörer i fastighetsbranschen innebär delningsekonomin att man måste börja anpassa sig efter en starkt ökad efterfrågan på ökad flexibilitetet från den ökade andel som jobbar på distans. Statistik från Forbes visar att distansarbete har vuxit med 159 procent de senaste 12 åren, och i en rapport gjord av Buffer.com räknar man med ungefär samma ökning till 2024. Statistiken visar också att av de som jobbar på distans i någon utsträckning vill 99 procent fortsätta med det i resten av sina karriärer.

Den ökade konkurrensen bland flexibla kontorshotell har lett till en prisnedgång på 2,14 procent mellan 2019 och 2020 för samtliga marknader med undantag för Europa. Här har priserna istället ökat med nästan 12 procent de senaste två åren. Enligt Coworking Resources Global Studies (GCGS) kommer antalet kontorshotell i världen att uppgå till 20 000 stycken redan i år (2020) och fördubblas till 2024.

73 procent distansarbetare 2028

Framför allt är det Millennials (födda ca 1980–2000) som vill ha mer flexibla, miljövänliga val och ökad möjlighet att nyttja kontorsutrymmen för en kortare period. De vill kunna komma och gå lite som de vill helt enkelt. Och varför ska vi anpassa oss efter Millennials? Jo: eftersom de kommer att utgöra en stor del av världens arbetskraft de kommande åren.

En siffra som trendat länge är de skulle utgöra 75 procent av den totala arbetskraften redan 2025, men det stämmer inte enligt LinkedIns Anita Lettink, som redogör för en omfattande granskning i artikeln No, Millennials will not be 75% of the workforce by 2025. Däremot hamnar de någonstans nära hälften, vilken också är en ansenlig del.

Millennials eller inte så är efterfrågan på flexibilitet och distansarbete hög. Enligt Strategy Analytics kommer 1,87 billioner, eller 42,5 procent av den globala arbetskraften utgöras av distansarbetare 2022. Upwork spår att 73 procent av alla team kommer att innehålla distansarbetare 2028. De yngre generationerna ser dessutom distansarbete som den nya normen.

Hela 98 procent vill fortsätta jobba på distans

Enligt Buffer är de största utmaningarna med distansarbete samarbete och kommunikation respektive ensamhet. Båda står för en femtedel var. För en del är de vardagliga relationerna den enda sociala kontakten man har.

Att inte kunna sluta jobba fick 18 procent, distraktioner i hemmet 12 procent, och endast 3 procent hade svarat att de har problem med wifi som största utmaning. 98 procent vill fortsätta jobba på distans, åtminstone deltid, i resten av karriären. De största fördelarna anses vara det flexibla schemat (32 procent), att man kan befinna sig var man vill (26 procent), att slippa pendla (21 procent), att kunna vara mer med familjen (11 procent), och att kunna vara i hemmet (7 procent).

Sociala kontakter av stor vikt för hälsan

Forskning från Ford European Commuter Survey visar också att i flera europeiska storstäder är själva pendlingen mer stressande än arbetet. Så förutom att våra koldioxidutsläpp, trängseln, och ljud- och luftföroreningar minskar så har minskad pendling redan förbättrat hälsotillståndet hos allt fler.

I förlängningen håller infrastrukturen längre, skillnaden mellan stad och land krymper och det blir lättare för många att få ihop livspusslet.

Kaféet ett viktigt Third space 

För de som inte jobbar på kontoret är det hemmet som är det första valet. 80 procent jobbar hemifrån och 7 procent från ett kontorshotell. Ensamheten kan vara en anledning till att hela 13 procent föredrar att jobba från kaféer.

Konceptet kallas "third spaces", ett tredje rum, och handlar om att när nu hemmet blivit arbetsplatsen för så många så behövs ett nytt rum som kan ge oss den avslappnade känsla som vi förut fick hemma. De fastighetsaktörer som erbjuder kontor och även co-working spaces som vill kunna konkurrera med hemmen och kaféerna måste alltså kunna erbjuda mer kafélika miljöer. Och vad innebär det?

Kanske är det sällskap och tillfälle att småprata. Kanske är det anonymitet men ändå tryggheten av en grupp. Det kan vara att sorlet påminner om ett kontor fullt av folk, det varierade utbudet av mat och dryck, och det kan vara wifi:t som är snabbt, samtidigt som kaféet förmodligen inte ligger på alltför långt pendlingsavstånd utan snarare på cykelavstånd. Alla dessa faktorer är de facto lösningar på de tre största utmaningarna för morgondagens distansarbetare: Kommunikation, ensamhet och att slippa pendla.

Allt fler yrkeskategorier jobbar på distans

De som vill ha en del av den disruptiva marknadskakan som heter delningsekonomi har alltså mycket information att hämta ut i de studier som görs. Och kanske är det läge att göra en egen studie för det segment som ligger närmast tillhands att bli hyresgäst?

Vi får akta oss för att göra segmenteringen för snäv bara med tanke på att yrkeskategorierna som tillåts jobba på distans bara växer.

Ny målgrupp – nya möjligheter

De aktörer som bygger, utformar och skapar kontorsfastigheter och som inte hänger med i kundernas nya sätt att arbeta, med ökat distansjobb och nya krav på flexibilitet och kaféliknande miljöer, kommer att få det svårt. Men framförallt innebär denna förändring en stor möjlighet på lång sikt.

Om nu turister, och framförallt Millennials, vill bo som en "local", resa "på riktigt" och inte betala mer än för ett bättre vandrarhem så är det dåliga nyheter på kort sikt. På samma sätt föredrar egenföretagare, start-ups och entreprenörer flexibla och mer tillfälliga lösningar.

Men oavsett för- och nackdelar med delningsekonomin så bör det växande intresset för flexibla lösningar bidra till att vi ställer oss själva frågan: Hur kan vi dra maximal nytta av oanvända utrymmen – samtidigt som vi bidrar till sociala, ekonomiska och gröna lösningar för framtiden

Utan hållbarhetstankar kommer vi nämligen inte långt, vare sig med Millennials eller kommande generationer, och den som verkligen vill ta till vara på chansen och potentialen som delningsekonomi innebär för fastighetsbranschen har egentligen ingen tid att förlora.

Digitalisering en förutsättning för snabb hantering

De arbetsgivare som vill öka produktiviteten hos sina distansarbetande medarbetare och attrahera nya talanger bör betala för wifi, telefon, kaffe och medlemskap i kontorshotell.

De fastighetsutvecklare som vill möta framtidens efterfrågan bör sträva efter att erbjuda fler flexibla och delade ytor, satsa på hållbarhet och försöka närma sig kaféerbjudandet – mer gemenskap på cykelavstånd.

En annan sak som borde ligga oss varmt om hjärtat är att prioritera digitalisering. Kapade mellanhänder i kombination med en snabbväxande robotisering och stora krav på hållbarhet gör att det inte kommer dröja innan vi ser vilka som förlorade och vilka som vann.