On the Sunny side of the Street

Kävlinge Stationsstad är numera en förebild på den skånska landsbygden. David Sim berättar om soft cities och vad det innebär för människa, miljö och för framtiden. – Arkitektur måste ge oss möjligheten att vänja oss vid varandra.

Några mil norr om Lund ligger en liten ort som många av oss har hört talas om men få har besökt. Det är den lilla bruksorten Kävlinge som haft sockerbruk och stort slakteri, men som för snart tjugo år sedan bestämde sig för att istället titta framåt. Långt framåt. 

Tillsammans med Midroc Properties, Kävlinge kommun och FFNS/Sweco, och utifrån spännande principer från Gehl Architects, valde man att samarbeta för att skapa en hel stadsdel byggd på mjuka värden, byggd för livet.

Kävlinge Stationsstad skulle ta hänsyn till miljö, människor och relationer, och leva upp till stora visioner om en mer mänsklig tillvaro. Den lilla konkurrensutsatta orten med det stora slakteriområdet vid järnvägen skulle bli ett område dit barnfamiljer ville flytta.

En mjukare process – att börja i fel ände

Den skotsk-svenske arkitekten och författaren David Sim från Gehl Architects berättar hur processen gick till.

– Kävlinge var kanske en mjuk stad långt innan soft cities var ett begrepp, säger David Sim. Men på det stora hela kan man sammanfatta det som en blandning av framsidor, baksidor, små rum och mjuka övergångar som främjar mjuka värden. Det är så mycket osynligt som gör att något blir bra i slutändan.

Han beskriver att Gehl Architects brukar börja "i fel ände". Istället för att skapa byggnader och arkitektur och sedan hoppas att de drar till sig människor utgår de från liv, rum och hus – i just den ordningen.

– Vilket typ av liv kan vi se framför oss? Vilket behov finns där? Är det lekande barn, möten över generationsgränserna, möjligheter att få till naturliga småprat med grannen? Då behöver vi skapa rum och förutsättningar för detta. Arkitekturen kommer först när vi förstått vad den ska bidra med, säger han.

Pandemin har exponerat oss för vikten av det lokala

David menar att pandemin har gjort det tydligt att behovet av mjukhet är relevant för oss alla. Vi behöver en bostad där vi trivs, bra grannar och resurser alldeles i närheten.

– Många har sagt att pandemin har exponerat svagheterna i våra samhällen, och det har den nog. Det vi vill göra tillsammans med Midroc är att läka den typen av sår som uppstår i sam-hället och bygga mer sammanhängande samhällen där vi kommer närmare varandra.

”Det senaste året med pandemin har gjort det tydligt hur beroende vi är av att bo bra och lokalt.”

En mjuk process och många kriterier

Arkitektbyrån Gehl är kända för att ha det mänskliga perspektivet i fokus, och David Sim har länge funderat över sambanden mellan arkitektur och människa. I boken Soft city som är utgi-ven hos Gehl beskriver han vad som är relevanta kriterier och infallsvinklar för en mjuk stad. Och det är mer än man kan tro att ta hänsyn till om man vill skapa framtidens städer: de ska vara hållbara, vänliga, öppna, ta hänsyn till möten, horisonten, ögonhöjd, solens gång och ha suddiga gränser mellan ute och inne.

“Det som vi på Gehl Arkitekter vill göra tillsammans med Midroc är att bygga ett mer sammanhängande samhälle där vi kommer närmare varandra.”

Ingen mjukhet utan mjukvaran  

Han jämför mjuka städer med mjukvara. Om skolorna är dåliga eller tågen inte går så kvittar det hur fin hårdvaran är. Och det är mycket mjukvara i stadsplanering, menar han.

– Utan mjukvara spelar resten ingen roll, men ibland är det tyvärr som att det är spillrorna och resterna som bli rummen. Nybyggt är sällan livligt – för man har över huvud taget inte tänkt i de banorna. I det här fallet vill vi inte bara bygga bostäder utan en bit stad. Här ska barn leka, här ska folk handla lokalt. Det måste finnas trygga platser så att det liv vi vill se kan äga rum.

“Ibland är det tyvärr som att spillrorna och resterna blir rummen.”

– Var är den soliga kanten, var är the Sunny side of the street? frågar vi oss. Många tycker att vi jobbar bakvänt men för oss är det rätt logiskt, säger David.

En barriär och en stoppad strumpa

Tidigare var järnvägen som en stor barriär mellan östra och västra Kävlinge. Det fanns bara en övergång och en undergång, och man tog sig inte till andra sidan utan ett ärende. Eftersom det var relativt långt att ta sig runt valde folk att köra bil.

– Vi gjorde en rejäl kartläggning över styrkor och svagheter. Vad vi hade och vad vi ville behålla. Vilka historiska byggnader fanns där och med vilka värden? Hur kunde vi få in mer vatten och hur kunde vi låta befintliga träd ta mer plats? Så skapade vi en ödmjukhet inför att alla platser har kvaliteter.

Som metafor säger han att stadsplanering utifrån soft cities är som att stoppa en strumpa.

– Man kan inte bara sätta sig och lappa den, och man kan inte sy heller. Man måste stoppa den, hitta öglorna och liksom bygga samman tyget igen, precis som med gångstråk, promenader och stigar. Man måste vara respektfull, säger David.

“Var är den soliga kanten, var är the Sunny side of the street? Många tycker att vi jobbar bakvänt men för oss är det rätt logiskt.”

Att omfamna verkligheten

Ett citat man kan hitta när man söker på soft city och David Sim är "We should embrace reality instead of fleeing from it." Vad menar han med det? Vad är det vi flyr ifrån och hur tänker han sig att man ska göra för att omfamna verkligheten?  

– Man kan säga att det handlar om att våga möta verkligheten snarare än att försöka fly från den med hjälp av arkitektur, säger David. Är verkligheten att vi bor i Skandinavien och har väldigt lite sol? Är verkligheten att vi är ovana att mötas och småprata med varandra och att vi måste leva ekonomiskt hållbart med jordens resurser? Ja, då måste vi bygga utifrån det, utifrån det liv vi hoppas se, i de rum vi har möjlighet att skapa. 

– Det kan låta lite filosofiskt, säger han, men faktumet att det snarare är rätt självklart, på gränsen till banalt. Det var till och med en recensent som skrev om min bok att "om boken vore en stad så skulle den vara väldigt monoton." Så kan man också se på Soft city: som en bok om femhundra tråkiga och banala saker. Det handlar just om det enkla – om hur solen lyser, och på vilken vägg, och om var man parkerar sin cykel. 

Underskatta aldrig balkongen

Som halv-skotte är det extra viktigt att leva med verkligheten, tror han. I England bygger de med en-glas-fönster precis som om det var i Frankrike, och det är raka motsatsen.

– Då tvingas människor anpassa sig till arkitekturen och gå runt med stickad tröja inomhus året om. I Sverige struntar vi å andra sidan ofta i balkonger, för att vi tycker att det är dyrt. Men det är inte dyrt. Även om det bara är sol halva året är det värt att ha en balkong. Den blir ett väldigt viktigt rum där man får vara ute, kan sola, sträcka ut sig och odla. På bara några få år har ju fastighetsutvecklaren av den bostadsrätten fått tillbaka utgiften flera gånger om.

Hållbart att bygga på befintliga markområden  

När det gäller hållbarheten i soft cities säger han att en viktig del är att återanvända mark på ett tätt och effektivt sätt istället för att ta nya markområden i anspråk.

– Vi har femdubblat tätheten genom att bygga lite överallt på ett annorlunda sätt. Det blir en slags terapi för staden, att den får växa in i sig själv. Man kan jämföra med BO01 som var otroligt kontroversiellt när det byggdes, det kallades rikemansbostäder och gated community. Men på samma sätt som hela Malmö nu använder Västra hamnen som sitt vardagsrum och åker dit från hela stan för att bada så hoppas vi på samma sak för Kävlinge – att parken blir allas park och att det känns som en gemensam plats.

– Många som bor på BO01 har förresten vant sig vid att bada kallt, vecka efter vecka. Att vänja sig stegvis är också ett exempel på softness. Man vänjer sig vid miljöer och man vänjer sig vid främlingar, att hantera folk man inte känner. Men när vi är nära andra människor och hör deras små samtal kan vi höra hur lika vi är. Vi har precis samma typ av samtal, samma problem och samma utmaningar. Att omfamna verkligheten handlar också om att vänja sig, och då måste vi skapa arkitektur som ger oss möjligheterna att vänja oss vid varandra, säger David.

Den största utmaningen också den största fördelen

Hur gick det då för Kävlinge med det grundliga förarbetet, kartläggning och de stora visionerna? – Jo, stadsutvecklingen pågår och beräknas vara klar 2028. Då kommer Kävlinge stationsstad på många sätt att vara en förebild för både små och stora städer: en hållbar stadsdel med torg och gränder, gröna stråk som växer upp och med mötesplatser och variation.

Och det som från början var en av de största utmaningarna som kom fram i den gemensamma kartläggningen – att orten delades skarpt i två delar av järnvägen – är nu en av Kävlinges stora fördelar: miljövänlig pendling inom räckhåll för alla. 

Grannar med lagom koll på varandra – det osynliga som avgör

– Stadsutveckling är komplext men grundkunskaperna om vad som utgör en bra arkitektur är inte så svårt, säger David. En bänk med utsikt i solen är roligare än en bänk utan utsikt i skuggan. Det är kanske banalt men om vi tar hand om de vardagliga och banala sakerna så blir hela livspusslet annorlunda. 

Och hur ser han på framtiden? Är soft cities undantag eller föregångare?

– Nu när man jobbar hemma och gränsen har suddats ut mellan jobb och hem kan jag sakna mycket – men jag vill aldrig mer jobba som förr. Den lärdomen tar vi nog alla med oss. Så vi kommer nog att se ett allt mer intressant samhälle med allt mjukare gränser, med hundpromenader och cyklar där vi alla börjar upptäcka och uppskatta det lokala livet. Rom och Milano är självklart en upplevelse men vi börjar nu se vår stad, vår stadsdel, och upptäcka vår region. Vi har justerat glasögonen lite grann och nu ser vi plötsligt hur mycket som helst. Jag tror att det är så vi skapar framtidens städer, säger David Sim.

Fem exempel på kostnadseffektiva lösningar för en mjukare stad:

– Det finns inget egenvärde i att bygga tätt om det inte också sker något intressant, säger David Sim. Hållbarhet uppstår när resurser delas och interaktioner multipliceras. Dessutom minskar behovet av bil när allt mer finns inom räckhåll. Och ju mer vi rör oss kollektivt, på cykel eller till fots – desto mer ökar våra möjligheter till spontana möten, lokal handel och nya idéer.

  1. Placera bänkar eller möjliggör för kaféer på den soliga sidan av gatan genom breda trottoarer.
  2. Skapa fler offentliga miljöer på innergårdar där folk är skyddade från väder och vind och ändå kan samlas.
  3. Öppna upp för service, butiker och kaféer på bottenvåningarna i byggnader och på innergårdar så att gatans landskap förlängs.
  4. Tillåt flera entréer till samma byggnad. Det suddar ut gränserna mellan ute och inne och gör att staden känns mer tillgänglig – och mycket mjukare.
  5. Träd, vatten och växtlighet. När vi är nära naturen mår vi bättre och har lättare att mötas.

{{image.Content}}

{{ index + 1 }}/{{ totalImages }}

{{ model.Text.Heading }}

{{ model.Text.Ingress }}
{{ model.Text.Content }}
{{ model.Quote.QuotePropertyName }}
{{ model.Quote.QuoteCity }}

{{ model.Heading }}

Resultat

Färre än 5 JA:

Tyvärr, du bor inte särskilt soft. Men du förtjänar bättre och borde ha tillgång till mer mjuka värden i ditt liv. Kanske kan du engagera dig i någon community som kan verka för att mjuka upp stadsdelen där du bor? Annars får du starta en egen sådan grupp.

Fler än 5 JA:

Okej! Du bor i en stad som åtminstone har ambitionen att erbjuda mjuka värden. Konflikter för oss närmare varandra, menar David Sim (och även Arga Snickaren.) Ta vara på möjligheterna till kollision med andra och tänk på att interagera med människor som inte liknar dig demografiskt. Ju större mångfald, desto fler perspektiv som kan bidra till ett riktigt soft samhälle.

Fler än 10 JA?

Det är bara att gratulera: Du tillhör den promille av världens befolkning som bor i en soft city. Ta vara på det och tänk på staden som en serie av relationer: mellan människor och platser, människor och planeten, och människor emellan. Gör det bästa av dessa relationer och verka gärna för att behålla området lika soft som det är idag.


Mer om hållbar stadsutveckling

Vill du läsa mer om hållbar stadsutveckling? På inspirationssidorna hittar du fler artiklar och en video om nyckelpersonerna bakom Midrocs unika hållbarhetsprojekt Embassy of Sharing. Här har du också vår serie om byggande i trä – Arkitektur för planeten.

Till mer inspiration

Läs mer inom Den hållbara staden:

Vad är så reko med REKO-ringen?

En Q&A om stadsodling, lokalproducerad mat och lysande gröna inslag i stadsutvecklingsprojektet Embassy of Sharing.

Läs artikeln nu