"En stark lokal valuta bidrar till jämställdhet och inkludering"

Fler än tusen personer från 60 länder deltog i Social Innovation Summit 2020, som i år var den största hittills. På Granitors seminarium om lokal valuta kretsade frågorna kring hur man kan använda delningsekonomi för att stärka både samhälle och entreprenörer.

Årets Social Innovation Summit var digitalt, levande och på väg rakt in i framtiden. Fler än tusen personer deltog och chatten var i ständig rörelse.

Yasemin Arhan Modéer, moderator på Granitors seminarium, och CEO på Altitude Meetings och The Bridge, inledde:

– Denna session lyfter frågan hur en lokal valuta kan användas som ett verktyg i delningsekonomi. Lokalerna i våra städer har designats för enstaka syften men på flera håll i världen används idag lokala valutor för att skapa nya handelsutbyten, rörelsemönster, och ökad interaktion, sa Yasemin. Så kan man levandegöra ytor i en stad under dygnets alla timmar.

Några exempel som nämns kring Embassy of Sharing är att lokaler kan fungera som bageri på morgonen, lunchrestaurang på dagen och tapasbar på kvällen, eller att den som lever eller på andra sätt verkar i området lägger en timme på att klippa gårdens gräsmatta eller lösa någons teknikstrul. Den timmens arbete ger då poäng som hen sedan kan använda för att gynna sitt favoritställe: #supportyourlocals – pengarna stannar inom det lokala samhället och blir till nytta för de som bor och jobbar i kvarteret.

Granitors affärsstrateg, Sten Lindquist, är konceptansvarig för det stora projektet och han fick seminariets första fråga av Yasemin:

Berätta, varför engagerar sig ett fastighetsbolag som Granitor i hållbarhetsfrågor och lokal valuta?

Vi på Granitor ser oss som en möjliggörare. Med SI Summit och det här seminariet vill vi möjliggöra en gemensam diskussion för frågor kring delningsekonomi för ökad entreprenörskraft. Hur kan man skapa hållbara affärsmodeller genom delningsekonomi och genom projektbaserade på lokal valuta? Hur utnyttjar vi gemensamma ytor 24/7 i ett kommersiellt hus genom lokala valutor och vilka nya värden skapas? Hur går det till i praktiken?

ICA:s bonuspoäng en fullt accepterad lokal valuta

Huvudtalaren, Ester Barinaga, är expert på entreprenöriella förändringsprocesser och jobbar med lokala valutor som ett verktyg för att bygga mer inkluderande städer. Hon är professor på Lunds universitet och leder ett forskningsprojekt som ska introducera tre valutor i Kisumu, Kenya.

– Jag kan ge ett exempel direkt på hur det kan gå till i praktiken genom något som alla känner till och accepterar – ICA:s bonuspoäng, eller andra poäng du får som kund och som bara har ett värde i sitt lokala område. Det är inget som någon av oss tycker är konstigt men det är ju vad lokal valuta handlar om.

Grunderna bakom lokal valuta

– Man brukar prata om två grundidéer, förklarar Ester, där den ena är att lokal valuta ska komplettera befintlig valuta, alltså inte konkurrera med den. Den andra är just att de ska fungera inom ett begränsat område, så att den bidrar till den lokala ekonomin. Det finns tre funktioner som man brukar ta upp när man diskuterar pengar:

1. Valutan är en enhet som ska mäta värdet på något.

2. Valutan ska fungera som bytesmedel.

3. Valutan ska fungera för sparande.

– Här har vi ett problem när det gäller vår konventionella valuta: punkt två fungerar bara om folk verkligen vill byteshandla, alltså om de spenderar och därmed sätter valutan i cirkulation. Men punkt tre förutsätter att man håller åt sidan, att man inte alls byteshandlar, att man sparar och därmed tar valutan ur cirkulation. Så dessa funktioner motverkar varandra. Lokal valuta fungerar för byteshandel men inte för besparing. På det sättet kompletterar, och inte konkurrerar, det med vår nationella valuta, säger Ester Barinaga.

Hur Lissabon blev skinande rent med Lixo

Ester Barinaga beskriver ett exempel på hur det kan fungera i praktiken: I Lissabon tröttnade en områdeschef på att det var skräpigt och att han hade liten budget till sitt förfogande. Han började därför dela ut poäng för sopor som de boende sorterade och tog till soppsorteringspunkter.

Valutaenheten kallades Lixo, och ju mer du sorterade, desto mer Lixo tjänade du in. Lixo gick att använda till handel i lokala butiker, precis som annan valuta. De lokala affärerna använde Lixon för att handla sinsemellan samt för att betala stadens sopsorteringsavgifter. Området blev skinande rent på ett par månader och konceptet har redan spritt sig till fler platser i Lissabon.

– Lärdomarna här är att lokala valutor ska designas för specifika ändamål och att den ska vara cirkulär, bygga på loopar. Vi kan också se att, genom att skapa en egen valuta, skapade stadsområdet också sin egen budget.

Det räcker kanske inte heller med en enda aktör?

Precis, det krävs flera aktörer som helst är så olika som möjligt – annars är det bara du och jag som står och byter med varandra, säger Ester Barinaga.

Tidsbanken: en timme är alltid en timme

En fråga som dök upp i chatten var "Hur vet man hur man ska värdera de olika aktörernas resurser?" som Ester Barinaga besvarade så här:

– Ett värderingssätt som används i många lokala valutor är genom en tidsbank. En timme är ju en timme. Har du sedan städat, fixat någons frisyr eller utvecklat en avancerad webblösning – det spelar ingen roll. Sådana lokala valutor blir också ett sätt att värdera det osynliga arbete som ofta kvinnor gör, så lokal valuta balanserar också skillnader och ökar jämlikheten.

En annan chattfråga löd: "Är det lagligt för kommuner att ha lokal valuta?"

– De har löst det bra med valutaregleringar i Belgien och Nederländerna, Spanien, Frankrike och Schweiz och jag är säker på att även Sverige och Skatteverket kan lösa det med en annan typ av rapportering. Vi skulle ju kunna fråga: hur har ICA löst det med sina bonuspoäng? 

Att stärka innanförskap med cirkulära loopar

På seminariet pratades det om möjligheterna kring vad lokal valuta skulle kunna ge Embassy of Sharing, som blir ett 55 000 kvm stort område i Hyllie. Kan en sådan lokal valuta kunna nyttjas i hela Malmö – och fortfarande kallas "lokal"? 

– Ju fler och ju bredare man bjuder in från början, desto fler chanser har man att hitta dessa cirkulära loopar, säger Ester Barinaga. Det viktiga är alltså variationen i varor och tjänster som kan utbytas med lokal valuta, variationen av aktörer. Ju mer variation, desto attraktivare blir den lokala valutan.

Ester nämnde möjligheten att betala kollektivtrafiken med lokal valuta som en särskilt intressant aktör i ett lokalt valutasystem:

– Vi vill nämligen att människor ska röra sig i samhället. Viktigt är också att alla då direkt skulle kunna se en intressant användning för den lokala valutan.

I media pågår en stark politisk debatt kring vad kommuner kan bidra med för att få igång sysselsättningen, och frågan kom upp om lokal valuta kan bidra till mer sysselsättning. Ester poängterade att en lokal valuta kan vara ett verktyg, bland andra, för att öka sysselsättning. I och med att en lokal valuta stannar i området, för att den inte kan användas bortom det, bidrar den till den lokala ekonomin och därmed till lokal sysselsättning.

– Med delningsekonomi och en lokal valuta har vi stora möjligheter att tänka utanför boxen. Lokaler är verkligen en stor oanvänd resurs, men arbetslöshet innebär ju ännu mer oanvända resurser.

Studenter i byteshandel med sällskap i Japan

Förutom att minska utanförskapet och dra nytta av utlandsföddas kompetenser så kan man nyttja just sysslolöshet till att skapa ett inkluderande samhälle där fler mår bättre, enligt Ester Barinaga.

– I Japan har de en väldigt gammal befolkning där många behöver hjälp – men framför allt behöver de sällskap. Deras barn och barnbarn har ofta flyttat för att läsa eller jobba i en annan stad, så de gamla är kvar ensamma. De har utvecklat en lokal valuta för att lösa detta: De unga hjälper äldre i sin nya stad och får betalning i lokal valuta, som de skickar till sin äldre släktning för att de, i sin tur, ska kunna betala den hjälp som de får från de unga i den gamla staden. Och de lär sig en hel del på köpet.

Ökat entreprenörskap för social hållbarhet

Ett ledmotiv för Embassy of Sharing är att kunna testa och utveckla delningsekonomin. Området kommer delvis att designas utifrån vad de som engagerat sig själva vill skapa, och avsikten är att kunna testa hittills oprövade upplägg.

– Det känns så spännande att vi genom att paketera ett värde kan skapa en inkluderande ekonomi som börjar växa. Jag vill verkligen uppmuntra människor att engagera sig och gå med i communityn, sa Yasemin Arhan Modéer.

Sten Lindquist avslutade seminariet:

I och med Embassy of Sharing kan vi inspirera till ett nytt sätt att leva och vara. Här ger vi entreprenörer och kreatörer möjlighet att förenas i en gemenskap som drivs framåt av både kärlek, stolthet och möjligheter. Vi tror på ökat entreprenörskap och social hållbarhet, och alla som vill engagera sig är välkomna till att göra verklighet av drömmen om ett mer hållbart samhälle. Tack!

Om Social Innovation Summit:

Social Innovation Summit 2020 anordnas av Mötesplats Social Innovation, Malmö Stad och Malmö Universitet. Partners: Granitor, Vinnova, Tillväxtverket, SEB, och Atrium Ljungberg.

Samtliga medverkande i seminariet: 

Ester Barinaga (Huvudtalare), Lunds universitet & Copenhagen Business School
Marlene Engström, Stadsbyggnadskontoret, Malmö Stad
Ola Rasmusson, Ta-Da!
Tatjana Ristovski, Internationella Kvinnoföreningen
Sten Lindquist, Granitor
Maria Ekström, Granitor
Moderator: Yasemin Arhan Modéer, Altitude Meetings

{{image.Content}}

{{ index + 1 }}/{{ totalImages }}

{{ model.Text.Heading }}

{{ model.Text.Ingress }}
{{ model.Text.Content }}
{{ model.Quote.QuotePropertyName }}
{{ model.Quote.QuoteCity }}

Gå med i communityt kring EoS!

Vi söker efter företag, organisationer, forskare och personer som vill vara med och bygga ett community för Embassy of Sharing – ett 55 000 kvm stort kvarter i Hyllie bestående av sju fastigheter med kontor, bostäder, restauranger, butiker, service, startups, caféer, mikrobryggerier, stadsodling, verkstäder, saluhall och kombinerat boende för äldre- och unga människor. Vill du vara med och förverkliga Embassy of Sharing, och bidra med tankar och idéer om hur vi skapar ett hållbart samhälle?

Välkommen