Den hållbara staden och stadsodling

Hur kan stadsodling bidra till mer hållbara städer? Enligt Lena Friblick på Botildenborg är stadsodling så mycket mer än maten som odlas. Stadsodling bidrar till mer levande städer med lokalt entreprenörskap, biologisk mångfald och sociala mötesplatser.

Lena Friblick är social entreprenör och grundare av Botildenborg – en hållbar gård och mötesplats utanför Rosengård i Malmö. Här jobbar de med mat och odling för att bidra till lösningar för både ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. De utvecklar också en mängd olika aktiviteter och sprider kunskap inte bara i Sverige utan också inom Europa. 

Botildenborg är också en nära samarbetspartner till Midroc Properties nyskapande flaggskepp: Embassy of Sharing, ett stadsbyggnadsprojekt med fokus på innovation, delningsekonomi och hållbarhet. Med Botildenborgs spetskompetens ska det nya spännande kvarteret i Hyllie bli ett område som är både grönt, skönt och ekonomiskt hållbart. 

Hej Lena! Hur kan stadsodling bidra till en hållbar stad?

– Livsmedelsproduktionen står för närmare en tredjedel av all klimatpåverkan. Vi måste titta mer på vad vi äter, hur vi äter, hur vi transporterar mat och vad vi slänger. Genom att odla i staden skapar vi gröna städer, biologisk mångfald och arbetstillfällen i staden. Vi minskar de långa transporterna och ökar den ekologiska matproduktionen.

Vad innebär ert samarbete med Embassy of Sharing och Midroc?

– Det Midroc vill göra med kvarteret är att hitta nya lösningar där odling, småskalighet och maten är en viktig del. Vi har bidragit till projektet genom att planera in det gröna, småskaliga entreprenörskapet. Vi har gått igenom alla ritningar för att titta på hur man kan odla, och hur man kan skapa olika entreprenörskap i de olika husen. Vi har också hjälpt till att starta REKO-ringen i Hyllie och vi kommer att starta upp micro-greens för att visa hur man kan jobba med odling i staden.

”För oss är viktigt att både skapa grönska och människor i rörelse.”

Vad är micro-greens?

– Micro-greens är skott, groddar som man odlar inomhus. Det är väldigt effektivt, de innehåller mycket näring och är jättegoda. Det är en av de saker vi på Botildenborg odlar inomhus året runt. 

Jag har hört att ni även ska ha en container på Embassy of Sharing. Vad ska hända där?

– Där kommer vi att ha odling med olika aktiviteter kopplade kring det. Det blir ett sätt att kunna visa hur man odlar småskaligt, effektivt och nyttigt året runt.

Kan du förklara vad "agrihood" är för något?

– En agrihood är ett område där man odlar på flera olika sätt i ett kvarter. Man kan till exempel använda tak, källare eller gården utanför bostadshusen. Agrihoods kan finnas för att det är socialt och trevligt men också professionellt, med experter på odling. 

Vad är er vision med stadsodling i Malmö?

– Efter Corona är vi ganska sköra och sårbara. Vi har märkt att sättet vi levt på de senaste åren inte är hållbart. Jag tror att vi därför kommer att gå alltmer ifrån att allt ska vara storskaligt och så billigt som möjligt. Visionen är att vi kan använda det vi har i befintliga och nya fastigheter och stadsdelar. Att vi på smarta sätt kan skapa odling i staden vilket skapar en starkare stad och resiliens, motståndskraft. 

Men varför är det så viktigt med småskalighet?

– Det skapar en cirkulär ekonomi. Om en bonde är verksam i exempelvis Malmö så köper någon det som produceras, någon får jobb i Malmö och konsumerar sedan i Malmö, vilket gör att pengarna stannar på platsen. Det skapar lokalt arbete, minskar onödiga transporter och bidrar till en ekologisk mångfald i staden. Det gör att staden blir en levande enhet. 

Vad tror du är viktigt för att skapa en lyckad stadsodling?

– Det är viktigt att få det att fungera genom en ekonomisk hållbarhet. Odling kan finnas för sociala syften men om man ska få det att funka måste man tänka på hur det håller i längden, så att det finns en möjlig inkomst och försörjning för den som odlar.

”När du kommer till en ny plats och låter dina frön växa så växer även dina band till den platsen.”


Hur kan man få fler aktörer att se möjligheterna med stadsodling?

– Genom att vara goda förebilder och visa att det går, som Midroc nu gör med Embassy of Sharing. Ju fler som kopierar det som händer i Embassy of Sharing i Hyllie, desto bättre.

Vad är din vision med Embassy of Sharing?

– Det jag ser framför mig är att alla dessa spännande och vackra huskroppar kommer att vara sprudlande av grönska, både av blommor och av odlingar på tak och i växthus. Att vi har en massa entreprenörer, att restaurangerna serverar nyskördade grönsaker. Jag skulle väldigt gärna vara med och skapa ett urbant farm lab med workshops och inomhusodling. Jag ser också att man kan ha moderna matmarknader där vi kan bli en länk mellan den som odlar och kunderna. För oss är det viktigt att både skapa grönska och människor i rörelse.

Fotograf: Jens Nordström

Vad tror du är nyckeln för någon organisation eller aktör som vill jobba mer med hållbarhet och få med alla ben; ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet?

– När man skapar förändring måste man ha ena ögat på marken och andra ögat i himlen. Man måste ha en vision om vad man vill skapa, men samtidigt får man inte stanna vid visioner och floskler, utan man måste vara väldigt hands-on. Hur ska det fungera i verkligheten och vem ska göra det? Hur ska den som odlar också försörja sig? Jag kan ibland sakna båda synsätten för de behöver vara sammankopplade, de praktiska lösningarna och visionerna. Det räcker inte att bara ha en vision. Men visionen är förstås väldigt viktig: har man ingen vision är det lätt att gå vilse.

Sista frågan: Vad händer med oss människor när vi får sticka händerna i jorden?

– Rent fysiskt får vi ta del av det som finns i marken som vi vet påverkar oss positivt. Men sen är det en annan sak, framför allt för de som kommer från andra länder eller för en smålänning som jag; när du kommer till en ny plats och låter dina frön växa så växer även dina band. För att skapa en kontakt till den nya platsen är det väldigt effektivt att odla. Det är ett välbefinnande att se vad det är man äter och följa det. Sen är det vackert också.

En till sista fråga: Vad odlar du helst själv?

– Jag älskar potatis, alltså nypotatis som man själv drar upp till midsommar. Nypotatis kan jag inte leva utan! 

Kommer det bli någon potatis på Embassy of Sharing?

– Potatis är väldigt utrymmeskrävande och passar inte för den småskaliga odlingen. Men jag hoppas att alla hyresgäster har en spann på balkongen. Genom att plantera sättpotatis och sedan fylla på med jord går det att dra upp nypotatis på sin egen balkong. Inte lönsamt för den som ska leva på det men trevligt för eget bruk!

Spännande, tack för pratstunden!

Smarta lösningar inom agrihood

Groddar i köksfönstret, bin för uthyrning och odling i mörka källarlokaler – det är några av de innovativa lösningar som kan hjälpa oss att skapa en hållbar matproduktion. Med stadsodling ökar vi tillgången på lokalt producerad mat, skapar arbetstillfällen och ökar stadens biologiska mångfald. Här är några exempel att inspireras av.

(Bi)ologisk mångfald för uthyrning

Bee Urban hyr ut bikupor till företag som vill bidra till en bättre biologisk mångfald i städerna. Bikuporna placeras på företagens område, vilket kan vara allt från ett hustak till en park. Företagen får själv honungen och Bee Urban sköter all drift. En trevlig bisyssla!

Så kan vi äta upp vår klimatpåverkan

Idag finns det flera appar som hjälper konsumenter att köpa mat med kort utgångsdatum, direkt från mataffär eller restaurang. Med hjälp av schysst teknik och samarbete kan maten räddas från att slängas, något som annars händer med drygt en tredjedel av den mat vi producerar.

Industrilokaler skapar plats för odling

Odlande stadsbasarer är ett innovationsprojekt som gör om oanvända industrilokaler eller källare till utrymme för odling. Tanken är att skapa en industri som inte bara fokuserar på odling, utan att även bidra till social hållbarhet genom att skapa nya arbetstillfällen.

Odlingsprojekt som skapar vänskap över gränser

Odla kompis är ett projekt med syfte att knyta samman människor över gemensamma odlingsprojekt. Man odlar både grödor och gemenskap mellan april och oktober varje år.

Fotograf: Jens Nordström

Odla grönt i köksfönstret

Att odla sina egna groddar är ingen konst för medlemmarna av Facebookgruppen Grodda goda groddar. Här delar drygt 4 500 medlemmar med sig av tips och tricks för en lyckad odling som ger glädje i vardagen och en grön boost till tallriken.

Händerna i jorden för Växjös hyresgäster

I Växjö har det kommunala bostadsbolaget jobbat med stadsodling sedan 2018. Efterfrågan tycks inte sina och att få odla tillsammans med grannarna har varit ett uppskattat inslag i hyresgästernas vardag.

REKO-ringen skapar band mellan producent och konsument

REKO-ringen är en mötesplats där konsument och producent möts. Varorna bokas och betalas på förhand i en Facebookgrupp och sen sker utlämning på en förutbestämd tid. REKO-ringen finns på många ställen i Sverige och en av de nystartade är i Hyllie, på platsen där Embassy of Sharing kommer att växa fram.

Takodling för göteborgare

I Göteborg är taket på gamla posthuset numera en grönskande stadsodling. Varorna transporteras sedan med cykel till lokala restauranger eller hamnar i påsen hos de privatpersoner som tar sig en tur på taket.

Renodlat i container

I Gällivare odlas det sallad i en container under namnet Renodlat. Här köper privatpersoner och lokala restauranger sina grönsaker. Initiativtagaren Cora Karlsson har uppmärksammats för sitt arbete och hjälper idag andra som vill börja odla i container.


Mer om Botildenborg

Botildenborg är en mötesplats och gård i Malmö som jobbar med att skapa ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Botildenborg jobbar med odling, mat och kunskapsspridning för att bidra till ett hållbart samhälle.

Läs mer

Läs mer inom Den hållbara staden:

On the Sunny side of the Street

Kävlinge Stationsstad är numera en förebild på den skånska landsbygden. David Sim berättar om soft cities och vad det innebär för människa, miljö och för framtiden. – Arkitektur måste ge oss möjligheten att vänja oss vid varandra.

Läs artikeln nu